Fredagen den 28 juli arrangerades en wrestlinggala i Moriskans utomhustält. Det var inte bara utsålt på området...
...utan bortom avspärrningarna hade ytterligare en skara åskådare infunnit sig...
...för att avnjuta underhållningsvåldet gratis.
Och vid ringside satt som alltid de verkliga konnässörerna.
Första matchen utkämpades mellan å ena sidan J.O. Hansen, som i vanlig ordning dök upp i sällskap med sin kumpan Jim Cafs (och tog tillfället i akt att jävlas med Sveriges kanske främste wrestlingentusiast Fredric Lindström)...
...och å den andra Virus, vars ständiga åkommor numera tycks något mindre somatiska men desto mer själsliga.
Efter lite regelvidrig assistens av Jim Cafs pinnade Hansen Virus och tog hem matchen.
Andra drabbningen var en triple threat mellan El Styggelse...
...och hans två antagonister Cliff Pettersson och Lobo. Pettersson hade före matchen lovat att slita masken av El Styggelse för att förnedra honom och röja hans identitet.
Cliff och Lobo slog sig samman mot El Styggelse, men samarbetet klickade allt som oftast...
...vilket gav öppningar åt El Styggelse.
Oenigheten mellan ondskans förkämpar syntes titt som tätt...
...som exempelvis när Pettersson försökte dra masken av El Styggelse, men hindrades av en tillskyndande Lobo som umgicks med samma ambitioner för egen del.
När Lobo slutligen golvade El Styggelse och därmed vann matchen...
...för att själv försöka avlägsna masken hindrades han av Pettersson...
...vilket gav El Styggelse det utrymme han behövde för att undkomma.
Mystiken kvarstår alltså: Vem är den maskerade luchadoren?
Eftersom förste titelutmanaren Steinbolt befann sig på utlandsturné behövde Danny Sharp inte riskera sitt bälte. Istället valde han själv motståndare i en uppvisningsmatch, en man med hår på bröstet: El Vecino.
Storleksskillnaden till trots fick El Vecino in ett flertal smällar...
...men matchen slutade ändå med favoritseger för Sharp.
Fjärde matchen ställdes Harley Rage mot den gästande britten Chuck Cyrus...
...som fick med sig publiken i en conga till sin entrélåt.
Matchen utkämpades både i ringen...
...och utanför densamma.
Efter att båda brottarna såväl hade utdelat som mottagit en hel del stryk lyckades Cyrus rulla upp Rage och avgöra drabbningen till sin egen fördel.
Efter avslutad kraftmätning förbrödrades de båda kämparna, vilket man annars sällan ser i wrestlingsammanhang.
Kvällens main event var en landskamp mellan Team Sverige, representerat av Janne Walterz, Fiescher, Huckleberry Sinn och Sixt...
...och Team Danmark, som mönstrade Chaos, Nitro Green, Aya Frick och Carlos Zamora. Landskampen arrangerades i syfte att sätta punkt för en lång fejd mellan de två kaptenerna Huckleberry Sinn och Chaos.
Janne Walterz bjöd Aya Frick på ett dansnummer...
...och Carlos dängde Sixt i backen...
...för att senare fastna i hennes patenterade benlås.
Walterz eliminerade Nitro Green...
...för att ett par ögonblick senare själv gå på pumpen mot Frick.
Domare Topalovic distraherades av Fricks förföriska framtoning...
...vilket lagkamraterna inte var sena att utnyttja.
Sixt försökte hämnas genom ta ut Frick...
...men tvingades själv ge sig.
Huck eliminerade Carlos innan han själv tvingades sträcka vapen mot Chaos...
...och till slut var det bara Chaos och den betydligt mindre och mer orutinerade Fiescher kvar i ringen.
Fiescher, som hade fått utstå en hel del omild behandling av Chaos, lyckades dock utnyttja tillfället när det väl uppstod...
...och avgjorde överraskande hela matchen till Sveriges fördel.
På väg ut ur arenan avreagerade sig Chaos som så ofta förr på Topalovic. Är det måhända en fejd under uppsegling mellan dessa två?
Nästkommande wrestlingshow i SWS regi äger rum den 23 september, även denna gång på Moriskan. Under tiden kan man stilla sitt begär efter underhållningsvåld genom att titta in på min renodlade wrestlingfoto-sajt, där mina bästa bilder finns samlade: www.fredrikschoug.com.
