Lördagen den 27 januari var det dags för årets första wrestlinggala på Moriskan. Mr Bronson hälsade publiken välkommen och presenterade kvällens rättsskipare: domarna Topalovic respektive Alriksson (som gjorde comeback i Malmö efter en tids frånvaro).
På plats fanns som vanligt också kommentatorn och wrestlingoraklet Trent MacGregor.
Kvällen inleddes med en uppgörelse mellan den populäre grisbonden Huckleberry Sinn från Perstorp och Christer Petterssons oäkta avkomma Cliff Pettersson, som i vanlig ordning käftade med publiken...
...och således inte förunnades samma positiva bemötande som sin motståndare.
Brottarna turades om att ha övertaget.
Cliff tog otillbörlig hjälp av repen...
...och bet sin motståndare...
...innan han tvingades sträcka vapen...
...till allmän förtjusning.
Därefter följde en tag team-match med tre par. Först in kom Jim Cafs och J.O. Hansen, som flera gånger deklarerat sin ambition att ta över Svensk Wrestling Syd.
Som vanligt hamnade Hansen i dispyt med publiken.
Även det andra paret, 1905 Norges Söner, hade problem att vinna publikens gunst...
...även om de glatt poserade för fotografen.
Detta gällde emellertid inte matchens tredje par. Frågan är väl om ens Huckleberry Sinn kan mäta sig med Pretty Fly, dvs. Timmy Force och Fiescher, ifråga om popularitet.
Norges Söner passade på att dela ut tjuvnyp mot Timmy Force bakom ryggen på Domare Topalovic.
Fiescher gav en del stryk...
...men fick som vanligt ta emot desto mer.
När Cafs och Hansen gick så hårt åt Timmy Force att samtliga hamnade på golvet utanför ringen...
...passade T-Jay på att avgöra matchen till förmån för norrbaggarna...
...till sin partners ohämmade glädje.
Kvällens tredje match utkämpades mellan Göteborgs amason Sixt...
...och den tidigare SWS-mästaren Danny Sharp.
Under den hårda matchen stördes Sixt som vanligt av sin rival Aya Frick...
...men denna gång utan att hon helt tappade greppet.
Sixt försökte med sin patenterade specialare benlåset, men Sharp slingrade sig loss...
...och lyckades till slut pinna sin motståndare.
Efter matchen dök plötsligt "kvinnan din mamma varnade dig för" upp...
...och morsan har förvisso rätt. Aya Frick är ingen vänlig själ.
Frågan är hur Sixt besvarar denna attack på nästa gala.
Den fjärde matchen var en street fight, som en gång för alla skulle avgöra en lång fejd mellan Danny Sharps kusin Lobo...
...och hans ärkerival El Styggelse, som på förra galan förnedrades genom att berövas sin mask.
El Styggelse kom överraskande till match i en kostym...
...som efter hand blev alltmer sliten.
Matchen utkämpades med tillhyggen...
...och till största delen utanför ringen.
Plötsligt slocknade ljuset och när det åter tändes var El Styggelse själv försvunnen, men desto fler kopior hade trätt in i hans ställe.
Efter en lång och hård kamp fick folkets hjälte till slut sin hämnd.
El Styggelse undvek frestelsen att slita masken av sin ärkefiende...
...men återtog sin egen.
Svensk Wrestling Syds ägare, Mr PPV, tog därefter till orda för att besvara den kritik för negativ särbehandling som Janne Walterz tidigare riktat mot honom.
Publiken visade sitt missnöje...
...och en del uttryckte sin önskan att han skulle boka in skogshuggaren Jack Lumber från Halmstad.
Men istället uppdrog Mr PPV åt Walterz att förtjäna en bättre roll genom att vinna fler matcher, exempelvis mot förre mästaren Harley Rage. Seger skulle ge dansbandshjälten den Money In the Bank-väska som Rage erövrat och som ger sin innehavare rätt att när som helst utmana den regerande mästaren om bältet.
Ett tag såg det ut som om Walterz faktiskt skulle ha en chans, men domaren stördes av Mr PPV...
...och Rage kunde avgöra med en chokeslam...
...och få tillbaka sin väska.
Kvällen avslutades sedan med en titelmatch, i vilken den psykedeliske brottaren Chris Silvio från USA...
...utmanade den regerande mästaren Steinbolt.
När Silvio kastades ut ur ringen...
...och Steinbolt gav sig efter sin motståndare bar det sig inte bättre än att han trampade snett och skadade sig svårt i vänsterbenet...
...vilket den förre inte var sen att utnyttja.
Silvio gick inte bara en kamp mot den regerande mästaren...
...utan fick också se sig bryskt tillrättavisad av Domare Alriksson.
Till sist lyckades en skadad Steinbolt mot alla odds besegra sin motståndare...
...bara för att några ögonblick senare attackeras bakifrån av Jim Cafs och J.O. Hansen.
Räddningen dök upp i form av Harley Rage...
...som emellertid inte tog chansen att utnyttja sin rätt att utmana mästaren.
Steinbolt sitter alltså kvar på tronen tills vidare.
Vad händer då i framtiden? Hur kommer Sixt att svara på Aya Fricks övergrepp? Och vem blir Steinbolts näste utmanare om titeln? Svaren på dessa och andra frågor kommer på följande gala, som äger rum den 24 mars. I väntan på denna begivenhet kan man stilla sitt begär efter underhållningsvåld genom att titta in på min renodlade wrestlingfoto-sajt, där mina bästa bilder finns samlade: www.fredrikschoug.com.
