Den 26:e januari anordnades årets första wrestling-show på Moriskan, som hedrades med ett verkligt finbesök från Österlen: Dan Ahtola, a.k.a. Killer Karlsson och Le Mime. Dagen före galan hypnotiserade han sig hela vägen till finalen i TV4:s Talang. Denna kväll firade han framgången med ett besök hos den snart tioåriga wrestlingrörelse, som han är upphov till.
There is a new boss in town. På förra galan lyckades Trent MacGregor med list utmanövrera den mångåriga plågoanden och ägaren Mr PPV och nu hade han äran att välkomna publiken till en föreställning utan ränksmiderier och fulspel. Med tanke på hur vanliga orättvisor och fanstyg är inom wrestlingen hyste han onekligen stora ambitioner med sitt ledarskap.
Först ut var Ken Malmsteen, yngre bror till gitarrvirtuosen Yngwie, samt Lucha Destroyers (Danny Sharp och Cliff Pettersson)...
...som i en tag-teammatch ställdes mot Los Classicos och El Styggelse.
Carlos dominerade inledningsvis med sin tyngd...
...men Lucha Destroyers kom tillbaka...
...och tog till slut hem segern.
Därefter var det dags för Aya Frick, "kvinnan din mamma varnade dig för"...
...som ställdes mot "The Pin-Up Punisher" Betty Rose.
Matchen blev jämn. Stundtals var Betty Rose i överläge...
...men till slut fick den wrestlande pinuppan ge sig mot en Aya Frick, vars brottning ibland töjde på regelverkets begränsningar.
Efter de två inledande drabbningarna gjorde den regerande mästaren Harley Rage entré tillsammans med sitt Modern Warfare. Syftet var att celebrera sitt välde, men Trent hade andra planer...
...och tvingade honom att avsluta galan med en titelmatch mot Timmy Force.
I kvällens tredje uppgörelse ställdes bananmannen Johnny Flash...
...mot Fiescher.
Fiescher ägnade sig som så ofta åt luftattacker...
...men fick till slut ändå ge sig.
Segern hamnade alltså hos en nöjd Johnny Flash.
Kvällens fjärde match bestod av ytterligare en tag team-uppgörelse, denna gång mellan Göteborgsmästarna Goda Grannar (dvs. El Vecino och Steinbolt)...
...och två tredjedelar av Modern Warfare, J.O. Hansen och Jim Cafs.
Som så ofta utnyttjade Cafs och Hansen möjligheten att bulta lite extra på den mindre av de två motståndarna bakom ryggen på domaren.
Den lille wrestlern med det stora hjärtat gav sig emellertid inte så lätt...
...och Steinbolt gjorde livet extra surt för Modern Warfare.
Matchen avslutades med ett välfungerande samarbete, där Steinbolt slängde sin partner på Hansen och lät honom avgöra.
Samarbetet de goda grannarna emellan belönades alltså med vinst.
Efter en paus var det dags för kvällens femte match, där den rosa-klädde, spraymålade skitstöveln Valentine, ledsagad av sin älskare Leeloo...
...ställdes mot sin östeuropeiske rival Yuri Kosinski. Eftersom de två redan har haft en del uppgörelser och skärmytslingar var stämningen lite extra laddad.
Kosinski firade framgångar med sina drop kicks...
...medan Valentine som vanligt använde sig av sina nedre regioner.
När Leeloo ett par gånger la sig i handlingen fick han smaka på samma medicin som Valentine.
I det långa loppet blev det en eller annan hoppspark för mycket för finnen, som till slut tvingades sträcka vapen...
...och under stort publikjubel gick segern således till Kosinski.
I kvällens sjätte och näst sista match ställdes grisbonden och gentlemannen Huckleberry Sinn...
...mot Västkustens Valkyria Sixt, som på sistone surnat till rejält.
Sixt visade både divalater...
...och ett svårtyglat ursinne.
Sixts benlås är fruktade och efter ett par försök fick hon till slut fast Huck till den grad att denne tvingades ge upp matchen.
Som argbigga har Sixt således börjat vinna de matcher hon under sitt sportsliga förflutna allt som oftast förlorade. Efter matchen dök Aya Frick upp med vad som såg ut som en vänskapsinvit, vilket kan förvåna med tanke på all tidigare fientlighet kvinnorna emellan.
Avslutningsvis var det så dags för titelmatchen, där tyngd och styrka ställdes mot akrobatik och fart.
Harley hade periodvis svårt att hinna med i Timmys tempo...
...men fick emellanåt fast sin motståndare, som då inte hade mycket att sätta emot.
Till slut vann storleken över snabbheten...
...och Harley Rage behöll alltså mästarbältet.
Trent MacGregors ambition att rensa upp i wrestlingens träsk kom på skam flera gånger under kvällen. Allra tydligast blev detta när Harley Rages kumpaner Hansen och Cafs gav sig på Timmy Force efter gonggongen.
Som tur var dök ett flertal av övriga wrestlers upp som räddare i nöden...
...och tillställningen fick därmed ett någorlunda lyckligt slut, även om publiken skulle ha föredragit en seger för The Force.
Hur ska Modern Warfare klara sig utan stöd från Svensk Wresting Syds ledning? Innebar Yuri Kosinskis seger över Valentine slutet på deras fejd? Hur länge kan Harley Rage behålla mästarbältet? Och håller isen på att tina mellan de forna ärkerivalerna Sixt och Aya Frick? Svaren på dessa och många andra frågor kommer på nästa gala, som äger rum på Moriskan den 30 mars. I väntan på denna begivenhet kan man stilla sitt begär efter underhållningsvåld genom att titta in på min renodlade wrestlingfoto-sajt, där mina bästa bilder finns samlade: www.fredrikschoug.com.
